ja hur går det ihop..de undrar ja med,, sitter hä efter en morgon med tårar, nästan så ja vart tvungen att åka till psyk idag men kände att jag inte kan det måste ju vara stark för mina barn. Min son har precis fyllt 15 och min dotter precis fyllt 14. jag själv är 34 bast och lever då själv i en 4:a, men är gift sedan ett år tillbaks men lever särbo elr nått, ja vi träffas en hel del men vill inte bo ihop med han.

ja fick barn väldigt tidigt i livet, de va nått ja ville så klart men med närmare eftertanke så är det ju att små barn små beskymmer och stora barn stora beskymmer..och de stämmer jäkla bra in på alla sätt.

Jag har nu helt tappat fotfästet när det gäller mina barn, min dotter fick ett utbrott häromveckan och va arg på mej, men tog en kniv och skar sig rakt av i handleden när ja såg på, bar de att de vart djupt och de kom en hel del blog kan ja lova, ja fick väl mer elr mindre panik, då jag inte fattade va hon höll på med när hon skrek åt mej att "ska ja cutta mej ellr" , jag fattar inget och sec senare sprutade blodet åt alla håll och kanter, så ja fick tag i en handuk och virade runt och stoppade blodet, och ringde sen 112, dom kom på ett par minuter, som tur va hade vi stoppat de så bra så det var ingen fara sa ambulasmännen, men hon fick följa med dom in till akuten för att sys.

Efter 6 timmar kom då äntligen läkaren, och sydde ihop henne med 5 stygn.

Jag och som vanligt då skickas en remiss till BUP i örebro. Än har dom inte hört av sej men de kommer väl.

Min dotter fick sen på fredagen sova hemma hos en kompis som vi känner sedan 3 år tillbaks, och där är allt lugnt och fridfullt och mamma kan även min dotter tala med så ja tycket de va helt ok.

men på kvällen senare fick ja ett mess på msn att hur kunde ja lämna min dotter hos en kompis när hon precis har skärt sig, och detta va min syrra som sa detta, hon va skitarg och skällde som fan och ena efter de andra gick hon på. Känner bara att varför skälla varför int hjälpa till i stället.....

Ett utdrag från internet:

Posttraumatisk stressyndrom, förkortat PTSD, är ett tillstånd med långvariga restsyndrom efter svåra och traumatiserande händelser. Det handlar om så svåra händelser att psyket inte kan smälta och ta hand om dem.

Ett litet utdrag från denna sida: http://www.tuvaforum.se/posttraumatisk%20stress.asp

Symtom på PTSD

Återupplevandet: Återkommande minnesbilder av den traumatiska händelsen. Detta brukar kallas "flashbacks". Det är vanligt med mardrömmar som oftast är associerat till den traumatiska händelsen. Återupplevandet kan ofta lätt utlösas av händelser som påminner om traumat.

Undvikandet: Det kan också förekomma att man så mycket som möjligt försöker undvika sådant som påminner om traumat eller ger associationer till händelsen. Det rör sig om undvikandebeteende som inte har funnits före traumat.

Minnesförluster: Ofta är minnet före eller strax efter traumat borta ur minnet.

- insomningssvårigheter (svårigheter att fortsätta sova)
- koncentrationssvårigheter
- patologisk uppmärksamhetsnivå
- känslig för ljus- eller ljudintryck (finns ofta kvar under långt tid, ibland livet ut)
- ökad ångest
- depression
- känslomässig instabilitet
- svårigheter att reglera sina känslouttryck
- självdestruktivt beteende

Varaktig personlighetsförändring till följd av ett trauma kan vara:

- en ständig fientlig eller misstrogen attityd mor resten av världen
- social tillbakadragenhet
- en ständig känsla av tomhet och hopplöshet
- en kronisk känsla av att vara på bristningsgränsen eller av att känna sig hotad
- en oavbruten känsla av utanförskap

Dessa personlighetsdrag ska inte ha funnits före traumat eller kunna kopplas till någon psykisk eller fysisk sjukdom, personlighetsstörning, alkohol- eller drogpåverkan. Det är inte ovanligt att den här förändringen i personligheten visar sig efter några år efter ett "utläkt" PTSD.

Idag blir min söta rara dotter 14 år..en liten fjortis som tror hon är större än va hon är.

Hipp HIPp hurra för hennes stora dag idag!!

Älskar dej min fina flicka.

Älskar Takida

http://www.youtube.com/watch?v=fubbge2QcLM&feature=PlayList&p=FDABA7FAC4861218&index=5&playnext=4&playnext_from=PL

En av deras bra låtar.. Men det finns flera som ex, as you die, never walk along always alone,

www.takida.com

Vissa mornar vaknar ja och skakar i hela kroppen,, fattar inte varför, min psykolg säger att det beror på att ja drömmer mardrömmar, men ja minns inga såna, kanske att ja förnekar de ganska så hårt..ellr???

Visa mornar vaknar ja av konstiga drömmar som ja inte kan förklara, sista tiden har vart mycket med vatten att göra. Min psykolg har sagt att ska skriva ner allt ja drömmer om och ta med mej, men hur ska ja komma igåg de då???

Ja vart sjukskriven för snart 5 år sen ,,, sen ett år senare hamnade ja på psyk med, där låg jag inspärrad i ca 4 veckor, och fick ej gå ut, men det var min räddning, annars hade ja ikke levt idag.

Mycket som ja inte säger om dagarna till min man,,, ingen vet hur man mår inombords ig,, man vill skrika ut allt men man kan inte för man är som stum.

Mycket har hänt i mitt liv och ja själv undrar hur ja kan stå på benen efter allt men gud kanske skapade mej så stark som bara den ,,fast ja tror inte på gud dock,

Alla säger att man är så stark, men hur fan vet dom de....känner mej jättesvag och orkeslös i mellan åt...visa dagar orkar ja inte ens röra mej ut,,sitter bara framför datan och häckar, men där är en annan värld som en kan bara försvinna i utan att få sina jävla flachbacks och ingen ser hur illa en mår igentligen, allt är en låsas värld, precis som en själv vill ha de.

Spelar wow  i bland med..och där är det ingen som dömmer nån elr ser hur illa man mår..ingen som ser min stämpel i pannan av avsky och skuld man har inom sej.

Hit me back

Här kommer ja skriva allt som har med mitt liv och min sjukdom, kommer va mycket ont och gott med. Samtigt i min tillväxt att bli bättre.

jag har då fått diganosen PSTD, finns att läsa på nätet, ju mer ja klarar av att skriva desto bättre blir ja känner ja..desto mer ja orkar erskänna för mej själv. Hoppas de finns folk därute som en kan tala med och kanske hitta såna med samma typ av problem.

Har ibland visa dagar hemsk jobbiga dagar medans andra lite lättare, men ja tror dom dagarna är såna som ja förnekar mej själv.