Tjoo alla bloggare :)

Vart borta ett tag men e nu sugen på att blogga igen.. får se va de blir av de!!

Love never Fails!

Vet inte om ja håller med om de, de gör den faktiskt ganska så ofta,

för mej i vart fall, måste va nåt fel på min kärlek!

Nu ska min ettåriga kärlek kanske åka utomlands med sin singelkompis och jag känner att ja måste få skrika ut allt jag har inom mej,, usch blääää

O jag som e så fattig har ingen möjlighet till att åka med o dom ville ikke ha med mej ändå.. men gött om en hade kastat upp dom där pengarna och sagt att ja hänger på hahaha..

Snopna dom skulle bli ;) 

Kan de vara så att han tycker sin polare är roligare att va med, yeeess de tror ja med :(

Himla tråkigt att det ska vara så , de är ju mej han ska vara med o leva med och ha KUL med framförallt! Men ja måste ju va en trist person, elr så vill han göra allt de där man kan göra när man är själv??!!   O vad är de?? undrar ja då!

O så fort jag talar med han blir han bara arg, fast de gäller ju vad de än är som ja tar upp som ett missnöje elr en fråga så blir han arg och frusterad, vet faktsikt inte vad de är för fel eller om han bara inte vill stå till svaras som ett litet barn kan man tänka. Eller så tål han inte kritik alls, åt nåt håll!

Jag var ju sååå kär i han och vi hade de såå roligt, vet inte vad jag känner länge! Får hela tiden höra att de är hans liv o han gör va han vill med de.. men ja då??!!

Önskar mej bort lååångt bort så en får känna på sina känslor, risken e ju om han åker o när han kommer tillbaks att ja inga känslor har kvar för han :( men men då är de ju så!

De är ju hans förlust inte min!

Han säger ändå att han tror på oss, nu och i framtiden!

Han är ingen känslomänniska , de vet ja men en måste ju svara på frågor som en har, de är väl inte mer än rätt tycker jag , oavsett vilken människotyp man är, för alla är vi ju olika!

Trodde ja älskade livet, men känns som ja har gjort mitt här!!

Mitt första inlägg på lääänge , hoppas jag kommer tillbaks :)))