Villen jäkla dag eller vilken start.....

Började med att de var ett möte med min dotter på socialen, Jag vill ha en utredning för vad jag och min dotter behöver ha för att klara vardagen lättare.

Så jag och min dotter har vart där på möte och idag var de min och hennes fars tur tillsammans:( och ja visste att han säkert skulle säga nått dumt eller trycka ner mej.

Och de lyckades han med kan ja säga, grina hela jäkla vägen hem..

Joo mötet gick ju bra hela vägen men mot slutet..gaaaahhhh.

Jo vi tala om min dotters temperament och att jag medkan blir arg, hennes far tog upp nått tillfälle om när ja gapa och skrek (vilket inte händer så ofta länge).

Men då sa soctanten att ja hade ett het temperamnet för de kunde hon se att ja höll i mot efter att jag sa att ja va lite het.  Och så klart hängde ju min dotters far med.  Och så sa han

- Du är en god människa du.....

och han menade så klart mej då att ja va het som fan,, och han sa de med ett stort flin i hela jävla facet.

Fyy va ja hatar han så nu lyckades han IGEN att trycka ner mej och påpeka vilken dåliga människa jag är..'

Men soctanten sa med att hon hade med ett het temprament så hon försvara mej lite där men tyvärr va redan skadan skedd och ja sitter med tårar i ögonen och har skapligt ont i bröstet.......

Men samtidigt känner jag att han ska fan inte få trycka ner mej, men tyvärr är ja nog för svag för det..för jag kände mej så jäkla liten.

Kan man inte få va lite het???

Jag vet om de och jag vet va det beror på med...MEN ja jobbar på de och nu för tiden säger jag knapp nått alls om ja bråkar med kidsen för jag har även lärt mej att tänka efter...Men i hans ögon är jag en dålig människa ändå:(